torsdag 11 september 2014

Regnbåge

Jag stortrivs fortfarande här uppe i Arvika. Jag får hålla på med musik så mycket så det är inte klokt, jag har fantastiska vänner att umgås med och idag kommer dessutom min bästa vän upp för att hälsa på. Förra fredagen var det nollning/välkomstfest och jag kan säga att jag har inte haft så roligt på länge. Kort sagt: jag lever livet här. Men det är inte det jag ska prata om idag.
***
Som alla förhoppningsvis är medvetna om är det val på söndag. Alla partier gör ett sista desperat försök till att locka några sista väljare och landets politiker debatterar sig hesa. Som medlem och kandidat till kommunfullmäktige för Feministiskt Initiativ tycker jag att det kommande valet är oerhört spännande. Jag hoppas verkligen på att folk röstar med hjärtat. För kärlekens skull. 

Det är på sätt och vis lite tråkigt att befinna sig en sådär 50 mil bort från sin hemkommun nu när det är så nära valet. Jag känner att jag har en hel del att säga. 

För ett litet tag sen var det dags för Lokaltidningens valdebatt i lilla Svalöv. F! Svalöv var sjävklart på plats (ja, alla utom jag då vill säga).

http://lokaltidningen.se/sd-topp-jamfor-mangkultur-med-gra-farg-/20140909/artikler/709109767/2358

Jag blir rent ut sagt rädd när jag läser om vad som sades på denna debatt. Mycket tal om problemet med den här "mångkulturen". Jag förstår inte hur mångkultur kan ses som något farligt eller negativt? Att kunna få blanda det bästa från olika kulturer och länder är ju en fantastisk möjlighet! 

En stor del av mitt liv hade över huvud taget existerat om det inte vore för mångkulturen och det faktum att det faktiskt finns människor som vill invandra till Sverige. För det första kom min morfar till Sverige som krigsbarn från Finland när han var liten. Många ansåg att han inte var välkommen - han var ju inte svensk. Om inte min morfar hade kommit till Sverige när han var liten hade inte jag suttit här idag. För det andra så hade min lägenhet varit extremt tom. Min gitarr, mitt keyboard och min flöjt kommer alla från Japan ( jag är dessutom extremt tveksam till om den moderna flöjten uppfanns i Sverige så antagligen hade jag inte ens spelat flöjt). Lika så min stereo, majoriteten av mina filmer och en hel del av min litteratur. CD-skivorna ska vi ju inte tala om. Mer än hälften av de är nog producerade i USA och jag tror knappast att artisterna i min skivhylla hade låtit som de gör om de enbart hade hämtat inspiration från svensk folkmusik. Antagligen hade jag suttit naken också för majoriteten av min outfit idag kommer nog (tyvärr) från Bangladesh. Större delen av den klassiska musik jag spelar på skolan är inte heller svensk utan har enbart kommit hit på grund av att kulturer mötts och blandats. Jag hade nog egentligen inte ens haft någon direkt anledning att vara här i Arvika om det inte vore för just mångkulturen. 

Det här som SD pratar om - att vi inte bör blanda för många kulturer är skitsnack, kort och gott. Jag tror inte ens att de förstår hur dumt det de säger är. Förstår de inte att i stort sett allt det som de kallar "svensk kultur" i själva verket är en kompott av flera olika kulturer? Under debatten i Svalöv uttalade sig SD:s Ingrid Ekström som följer:
" Jag anser inte att vi behöver ta in en så stor del från andra kulturer. Om du blandar alla färger som finns i en burk, blir det bara grått". 

Jag blir bekymrad när jag ser sådana uttalanden. Vet inte Ingrid Ekström om att när man blandar alla färger så får man faktiskt en regnbåge? 


Här är min nya skylt till dörren! Ska SD fortsätta sprida sina otrevligheter omkring sig vill jag åtminstone inte behöva ta del av den.

***

Sverige är knappast något överbefolkat land heller. Vad gör det mig egentligen om det kommer hit människor från andra länder? Finns det hjärterum finns det stjärterum. Om det kommer hit folk från krigsdrabbade eller svältdrabbade länder, är det inte självklart att vi ska hjälpa dem då? Vad är det för hjärtlöst samhälle vi lever i? Jag tänker till exempel på Saron Abrahams som medverkade i Idol 2014. Hon var 17 år, när hon fyllde 18 år skulle hon  utvisas tillbaka till Etiopien. Hon hade ingen familj eller släkt kvar där. Jag menar, det är ju sjukt. Hur kan man göra så mot en annan människa? Jag tror att om man bara vill hjälpa, så kan man. Jag är åtminstone beredd att offra lite av mitt överflöd för att ge till andra människor. Jag menar bara, jag bor själv i en etta på 41 kvadrat och det är inte ens lite trångt. Frysen är full av mat som jag inte hunnit äta upp och garderoben hinner inte ens bli halvtom innan det är dags för nästa tid i tvättstugan. Jag tror att det finns fler än jag som inte dör av att offra lite av sitt överflöd.

***
Jag vet inte hur mycket jag fick ut i detta något röriga inlägg. Jag blir bara så upprörd och då måste jag skriva av mig. Jag ber i alla fall, alla ni som inte redan har röstat: tänk efter lite. Rösta för kärlekens skull!


Här är en rolig bild på mig. Snart kommer min bästa vän. Och glöm inte - när man blandar alla färger får man inte alls grått. Det blir en regnbåge.
Peace out och krama varandra i trafiken!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar