Just idag är jag fruktansvärt besviken på världen.
Denna jord är alldeles för vacker för att så värdelösa varelser som vi ska få vandra här med våra skitiga skor. Vi måste ju göra något åt det. Ja det måste vi. Instämmer. Nu på en gång. Ja, det är bråttom!
Men ingen känner sig manad. Ingen villig att offra.
Det predikas om hur vi ska leva men vi gör tvärt om. Utnyttja andra så mycket det går utan att du själv behöver ge tillbaka. Stampa på de som är annorlunda. Låt de aldrig glömma hur värdelösa de är.
Blunda och låtsas inte se. Då finns det inte.
Jag är arg. Känner mig plötsligt så fruktansvärt liten och handlingsförlamad. Vill bara skrika rätt ut i världen för att få folk att öppna ögonen. Vill bara göra någonting åt allt på en gång.
Men just nu i denna sekund är väl det mesta jag kan göra att skrika ilsket och slå en näve i bordet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar