Hurra till alla fantastiska kvinnor!

Idag är det den 8:e mars och inte vilken dag som helst - det är nämligen den internationella kvinnodagen. Jag vet fortfarande inte riktigt hur jag ska ställa mig till detta datum. Å ena sidan tycker jag att det är fantastiskt att vi har en dag då vi kan fira alla fantastiska kvinnor lite extra samt tänka på alla de kvinnor i världen som inte har det så bra som vi har det. Å andra sidan tycker jag nästan att det är löjligt att vi ens ska behöva ha en sådan dag år 2015. Har vi inte kommit längre än så?
Jag är lite besviken.

Jag blir så frustrerad när jag tänker på att den 8:e mars år 2015 är världen fortfarande varken jämställd eller jämlik. Visst, vi har åstadkommit en massa bra saker genom åren men för mig är det inte tillräckligt. Bara för att någonting är "bättre än vad det var förut" så behöver det inte vara bra. Jag blir så arg när jag tänker på att i en annan del av världen sitter en flicka som säkert är mycket yngre än jag och ska snart bli bortgift. För hon har ingen talan. Det är inte hennes sak att avgöra vad hon ska göra med sitt eget liv. Jag blir så trött när jag tänker på att det 2015 fortfarande finns de män som tror att de har någon slags rätt att ta sig friheter med kvinnors kroppar. Jag tycker nästan att det är skrattretande när jag tänker på att 2015 tjänar vi kvinnor fortfarande mindre än männen och har betydligt lägre pension. Alltså snälla, kom igen? Det är dags att öka nu, dags att få saker att hända.

Men eftersom världen idag inte ser ut som den borde och som jag önskar att den gjorde får jag väl utropa ett stort HURRA till alla fantastiska kvinnor ute i världen och önska er all lycka på denna internationella kvinnodag. (Även fast den egentligen inte borde behövas). Själv tänker jag fortsätta jobba för, tro på och längta till en värld där alla människor är lika mycket värda. 

Om ni undrar hur jag har firat denna dag så kan jag berätta att i förmiddags gick jag på en skogstur tillsammans med pappa och Vissla i det underbara vårvädret! Senare på eftermiddagen åkte vi till Svalöv för att se filmen Girlhood, vid ett arrangemang som anordnades av vänsterpartiet, miljöpartiet och feministiskt initiativ i Svalöv. 

Jag tycker att filmen var väldigt bra. Inte för att den gjorde mig särskilt glad eller lycklig, men det är en väldigt viktig och tänkvärd film. Den handlar om hur det kan vara att vara ung kvinna i en förort till Paris. Jag kan verkligen rekommendera denna film men varna för att den är rätt tung. Jag kände mig lite smådeppig när jag gick ut från biografen faktiskt. Men se den! Den är viktig!

***

Nu ska jag slänga ner de sista prylarna i resväskan och sen ska jag lägga mig. Imorgon bär det av mot Stockholm och mitt sista antagninsprov. Kämpa, kämpa!